Månad: december 2008

Julafton ca 13.00 var vi ute och spårade. Kanonhärligt. Malco var så tänd så svansen gick som en propeller när jag släppte på. Sen drog han omkull mig på spåret. Jag måste spåra mer med honom. Kul att han är så taggad i alla tre grenar. Ja, kanske inte sååå mycket i rapporten ännu (bara till mig) men det kommer.

Cleia fick också spåra och det gick väl ”så där”, jag har ju inte spårat med henne mer än en gång förut.

Sen körde vi lite uppletande när vi ändå var på G och det gick riktigt bra med bägge.

Inna vi åkte ut stekte jag köttbullar och revben sen åkte vi hem och åt julmat med den årliga julnubben.

Det är sordin på vår jul i år, min svägersta som varit som en syster till mig sen 15-årsåldern gick bort i cancer två dar innan jul bara 66 år gammal. Mycket tungt.

I dag har vi tränat rapport och lille Cleia fick gå två skick. Dom skickade henne som första hund från B till A och hon kom som ett jehu. Det var bara ca 100m. När dom skulle skickas tillbaka till B så tänkte jag, äsch hon får gå först nu också. Våga – vinn. Hon stack som en pil. Hon är självständig, den lille damen. Sen fick hon inte gå mer.

Malco hade inga som helst stopp idag, och då fastnade han ändå i kopplet en gång när han skulle gå från mig men han stack iväg som bara den. Han är så duktig på (bredvid) filten också. Tyst och snäll.
Jag har inga konstigheter för mig när jag skickar, han får gärna tjyvstarta om han vill. Allt för att öka motivationen. Lydnaden kan jag plocka in senare. Inga problem. Hos husse kör dom med nedräkning mm och det går hur bra som helst, han är inte LITE mattebunden.

Alla hundarna gick bra idag. En del har backat bandet för att bygga motivation. Jag tycker att dom lade in lydnad för tidigt, det tar alltid bort lite motivation. Jag vill inte ens prata med hunden förrän den vill ”tjyvstarta” var gång. Skogslydnad tränar man vid sidan om.

Sen fikade vi i vår nya stuga och sen promenerade jag och hundarna hem. Bra när husse är med så han kan ta hem bilen. Nya stället ligger på ca 30-45 min promenadväg hemmifrån. Ängar och gångväg genom skogen. Kanon.

Nu är det snart jul och folk är som tokiga. Vi tar det hela med ro, brukar vara ute i skogen med hundarna och sen käka lite julmat. Likadant på Nyår. Inga utsvävningar här inte. Skulle aldrig lämna hundarna eller utsätta dem för värsta kalaset även om dom inte bryr sig. Man är väl lite udda.

Vi har precis kommit hem efter en lång promenad i regnet. Malco är ju en klippa vid möte med andra hundar och Cleia börjar bli riktigt duktig hon med. Hon är en riktig bergsbestigare, ska upp på varenda sten hon ser.

Vi håller också på och ”leker” lite lydnad. I går tränade vi uppletande och hon är riktigt duktig på att komma in med föremålen. Kul. Sen kör vi ju rapport och sök i helgerna och då får hon vara med och prova på. Hon är så dj…a självständig så det är inga som helst problem.

Hon får också följa med på våra torsdagsträningar (lydnad) och det går riktigt bra att träna med henne lös bland andra hundar.

Jag har börjat träna Malco igen i lydnad, vi har legat lågt ett tag men ska se om det går att få igång honom så han kan gå ett lydnadsprogram utan att ”kräkas”.
Jag har inte märkt någon större skillnad på honom ännu efter rotborttagningen, kanske inte blir någon men det känns skönt att veta att han inte har ont där i alla fall.

Nu har vi massor av jobb framför oss då vi ska flytta vår lilla klubb till nytt ställe. Ska bli skitkul. Kanonbra ställe. FD fotbollsplan med stuga.

Nu är Malcos tandrot borta. Det var en inflammation runt roten så det känns jätteskönt och så har jag fått ett intyg på att han haft tanden. Han har en till tandfraktur som vi ska hålla ögonen på, ska på återbesök om några månader om inget tillstöter.
Jag lämnade honom kl 07.30 och ca 10.00 ringde dom och sa att han var klar och att jag kunde hämta honom ca 11.45. Snabba ryck.

Ska bli intressant att se om det blir någon skillnad på honom.

I dag var vi på en skön skogspromenad och det blir roligare och roligare ju större Cleia blir. Hon hänger med Malco bättre nu men hon har även börjat lämna honom för att komma till mig då och då. Det är bra. Hon är en riktig ”skogsmaskin”, ska alltid upp på berg och stenar som nån ”herre-på-täppan”.
I dag kutade dom upp på ett berg som var som en hylla 1½-2m. Då bara hoppar den dåren rakt ner. Flyger rakt ut i luften. Hjärtat höll på att stanna, nu slår hon ihjäl sig. Men icke sa Nicke. Bäst att passa den lille damen. Hon får allt växa till sig lite innan hon blir självmordsakrobat.

I morgon är det dags för Malcos operation. Det värsta blir nästan att han inte ska få någon mat. Tur att han ska vara där redan 7.30.

Jag var med Malco hos tandläkaren i går. Han slog ju ut en tand förra hösten och jag märkte det inte ens förän det var läkt. Har länge tänkt gå och röntga den för att få ett intyg för ev utställning (2:a). Jag har inte tänkt så mycket på det då han aldrig verkat besvärad av det. Men så var det en kompis på klubben som hade lite ”problem” med sin hund och nu kommer jag inte ihåg anledningen till att dom kollade roten å en tand men det visade sig att den var splittrad (tror jag). Dom fixade det och hunden blev ”valp”. Glad och busig. Det kan alltså vara så att det är ”skadat” fast man inte märker det. Sagt och gjort, till tandläkaren. Jaha, på onsdag ska han opereras, det var alltså något fel.
Malco har ju varit lite ojust mot Cleia ibland och det är absolut inte likt honom. Han har bitit henne helt oprovocerat och det har bidragit till att tanken på tanden växte. Det kan inte vara lätt om man har en infektion i en tandrot, klart man tapper humöret ibland då. Ska bli intressant att se om det blir någon skillnad efter operationen.
Tandläkaren sa också att en tandinfektion + ehrlichia, som han också har, är mycket dåligt för immunförsvaret.
Det kanske rent av går att tävla med honom igen. Hoppas kan man ju alltid.

Cleia har lärt sig att trampa på en target, det tycker hon är kul. Sen kör vi lite uppletande, apportering, ställande mm. Allt utan kommando-ord, bara lek. Hon har blivit kanonduktig på att komma med saker.
Vi jobbar hårt med att man inte får rusa fram till allt och alla och det går framåt. Även att inte hoppa ut ur bilen utan lov. Går riktigt bra, även om hon nån gång glömmer sig.
Hon har en riktig förkärlek att klättra upp på berg och stenar. När vi närmar oss bilen efter promenaden så brukar hon stanna, och då gärna på en sten eller bergknalle. Där sitter hon. Tänker inte komma! Du kan åka hem själv! Kul tjej. Jag brukar strunta i henne och då kommer hon. Hon är likadan när vi ska iväg hemmifrån, hon sätter sig på trappan. Ska inte med!
Jag kommer ihåg att Malco hade en sån period också. Det är andra bullar nu.