Cleia

I dag fick fina

Cleia somna in. Hon var fortfarande fin i kroppen men mådde inte bra. Svårt beslut.

I dag var Cleia hur mysig/gullig som helst. Vi rastade Malco, Cleia och Yxo när Yxo fick för sig att mopsa mot Malco. Då kommer Cleia i full fart och går emellan och föser bort Yxo.
Sen höll hon koll på honom i flera minuter och så fort Yxo närmade sig Malco gick hon emellan. Inte arg eller så, bara föste bort honom och sa till snällt och vänligt.
Ja, det är hysteriska Cleia jag pratar om. Så jäkla mysigt gjort. Sen skulle Malco och Yxo leka men Cleia särade på dem då med. Ja, ja.
Jag tror inte Malco märkte nåt överhuvudtaget.

Här är Cleia som monterhund på Mässan. Hon skötte sig med den äran. Kul att träffa ”gamla bekanta”.

Nu har vi kommit igång ordentligt med lydnadsträningen. Vi håller vår plan plogad hela tiden så där är kanon att träna.

Undrar om dom stoppade i något ”se-på-fan” i Cleia då de opererade henne. Hon är sjövild och lite för taggad. På lydnadsplanen har hon landat ganska bra men hon är lite för ”på” när vi är ute så jag måste ta tag i skvallerträningen och ordning o reda igen. Hon har ett jäkla humör om man säger till henne och hon hade nog inte varit rolig om hon hamnat hos nybörjare. Men vi har ett bra förhållande och hennes humör har aldrig varit några problem. Hon är lite söt när hon blir arg.

Hemma far hon runt som ett jehu med skor, kuddar, mattor och diverse annat ”lösvirke” som hon hittar. Hon är faktiskt lite kul just nu. På onsdag är det 3 veckor sen operationen och snart vågar jag nog låta henne skutta runt i djup snö så som hon vill. Vi har tagit det lite lugnt där med tanke på de inre såren men lite lugnt betyder mycket skutt ändå. Såret/ärret syns knappt nu och hon verkar inte besväras det minsta av någon inre ömhet så det är nog ingen fara men man bör vänta fyra veckor innan det blir full fart igen.

Mycket av lydnaden har fallit på plats men efter ”vilan” har hon börjat tugga på apporten igen så det jobbar vi på just nu. Det ska bli så skönt när vi kan börja köra riktigt sök igen, det har blivit mycket markeringsövningar och lydnad i stället pga all snö. Kommer nån och säger att det är skönt med vinter och snö så stryper jag den.
Nu får det vara slut!!!

Nu är det slut på sötebrödsdagarna för Cleia. Eftersom hon håller på att krypa ur skinnet så får hon vara med på klubben men hon får fortfarande inte flänga hur som helst. Det gäller att trötta ut henne psykiskt och då är klickerträning kanon.
I dag hoppade vi över söket och tränade lydnad i stället. Vi gick igenom hund för hund. Det är så jäkla bra. Malco fick träna avstånd på hoppet, han har börjat sätta sig lite för nära, och framåtsändande som han gör bra men har någonstans befäst att det är slut 25m efter gruppen så vi jobbar på att han ska gå tills jag ropar in honom.Tänk vad fort dom lär ”fel”.
Cleia fick träna apport, den sista hälften på framåtsändandet samt fick vara ”störningshund” åt en annan hund. Hon var ju lite för taggad och ”kunde själv” lite för mycket. Hon är inte den som vilar sig i form precis.

Nu är hon jobbig den lille tiken. Hon skenvalpar och gräver överallt för att boa. I morse grävde hon ner sig i min säng och slet och drog för att bädda så lakanet gick sönder och en bit av min Tempurmadrass försvann. F–n vad fort det kan gå. Nu är jag ännu gladare att jag kastrerat henne. Kroppen har ju inte hunnit ställa om sig ännu så detta löp blev lite ”skenigt”.
Hon har fått rasta sig på tomten de två första dagarna men idag gick vi en lite promenad och jösses vad hon är taggad. Konstigt att hon är så lugn inne (förutom bäddandet). Ska bli skönt när vi är igång igen. Men det går fort.

Titta vad fin Cleia är med T-shirt. Hon mår kalas, det märks över huvud taget ingenting av att hon är opererad. Hon skulle nog gärna sticka ut och köra sök. Hon var klart trött onsd och även lite igår men det verkar inte som hon har ont eller är irriterad. Det känns såå skönt. Nu är det bara nedräkning.

Malco njuter i fulla drag. Han får följa ut ensam, bara matte och ingen terrorist. Han är lite ego den hunden, vill vara själv. Eller i alla fall med människor, hundar är inget roliga.

Nu är det gjort. Jag har velat fram och tillbaka om jag ska kastrera Cleia eller inte och ju mer man pratar med hundfolk och veterinärer ju mer övertygad har jag blivit att det är bäst. Man eliminerar framtida livmoderproblem mm och man slipper löpen.

Så jag ringde i måndags till vet och fick komma redan i dag (onsdag). Hjälp, jag fick hicka och nästan panik, så fort. Nej, jag struntar i det!! Men så sansade jag till mig och sa, vi kommer. Och nu är det som sagt gjort. Det gick jättebra, inga problem.
Så nu är det koppel ett tag men det är ju en passande tid så det gör inte så mycket.

Om några veckor är vi på G igen.

Har inte skrivit på ett tag, det har varit mycket. Sen sist har vi varit på SM och vi har tävlat lite till. Cleia hade skitkul på SM, på campingen. var halvvägs till Danmark var gång vi gick ner till stranden. Hon kutade i vågorna som en galning. Malco var lite mer försiktig. Det var Cleias husvagnspremiär och det var inga som helst problem.

Vi tävlade akl-sök och det gick inget vidare. Hon gick riktigt bra på söket, bra markeringar MEN hon lämnade figgen för att hämta mig (tyckte väl att jag var för långsam) sen sprang hon tillbaka. Vi fick 6:or.
Lydnade ska vi helst glömma, det gick hästar i hagen bredvid lydnadsplanen och dem låste hon sig totalt på, hela lydnaden. Ger inte många poäng. Sånt händer med unghundar, inte hela världen.

I lördags tävlade vi lydnad på Botkyrka och nollade både platsläggande och ställande, annars kändes det ganska bra trots en liten malör på tandvisningen. Hon gillade inte domarens sätt och snedade till och när han sen sade till henne blev hon arg. Vi fick en 5:a. Och ett 3:e pris. Ja, ja.

I kväll var vi i Haninge och tävlade I:an igen och jag var lite spänd på tandvisningen efter föra gången men hon var kolugn så det var inga problem. Hon var jätteduktig och skötte sig med den äran. Det var 19 till start och vi fick ihop 186,5 och vann. Duktig flicka.

Cleia har gjort tävlingsdebut. Vi var i Gnesta-Trosa i kväll och tävlade lydnadsklass I och kom 2:a med ett 1:a pris. Skitkul. Hon var så duktig. Lite okoncentrerad naturligtvis men skötte sig med den äran. Det är faktiskt lite spännande att starta med en ny hund. Bifogar domarprotokollet.

Malco fick också tävla lydnadsklass I. En kompis, Carro, fick tävla med honom. Ett litet försök att få honom att tycka att tävling är kul. Ny förare. Han tycker att det är kul att gå lydnad med Carro så dom får tävla på så länge Carro vill.
Kanske en väg tillbaka till brukset, vem vet.

Nu har Cleia hittat en ny ”leksak”, A-hindret, och det är roligare att stanna på toppen och balansera än att hoppa över, fast det är kul också förståss.

Denna Cleia. Jag har ju nästan enbart tränat sök med henne, har kanske gjort högst 10 små spår där hon varit mycket yvig men sånt bryr jag mig inte om, det försvinner av sig själv.

Nu håller jag ju på med BelgarMästerskapens elitsspår och var ut och kollade ett av dem idag och passade på att lägga ut saker för att provgå med hund. Jag sätter en GPS runt halsen och mäter på samma gång (1 500m, kul när det blir så).

Äsch, tänkte jag, jag tar Cleia, får se hur långt hon går med den lilla träning hon har.
Hon gick runt på 30 min och missade bara 1:a saken, dom andra plockade hon upp hur bra som helst. VILKEN HUND. Några elitspår till sen kan vi tävla Akl-sph.

Hon var som vanligt väldigt yvig i början men ju längre vi kom på spåret dessto nogrannare blev hon. Sista hälften gick hon som Malco ungefär. Har dom det så har dom. Läckert.

Jaha, så har man en löptik i huset. Cleia började löpa igår.

Senaste tiden har det varit lite si-och-så med träningen. Matte har inte varit i form, har någon obalans i kroppen som gör att jag blir sååå trött. Men det går väl över.
Jag hade anmält mig till ett par söktävlingar med Malco men strök mig då jag knappt stod på benen. Tyvärr.

I går var vi och tittade på Mondioringuppvisning i Grödinge. Det är så jäkla kul, ska nog försöka ta upp det igen.

Ska bli kul att se om Cleia passar för det. Hoppas det blir ett träningsställe i Grödinge som jag hört. Nära och bra.

NU ska vi ut i sökskogen.

Det har varit lite glest med skrivandet ett tag. Ibland tar annat över. Men det betyder inte att man ligger på latsidan. Vi har tränat på och t.o.m. spårat. Ska verkligen skärpa mig där. Malco blir så lycklig när han får spåra och han går jättebra trots långt uppehåll. Han är naturligtvis alldeles för ivrig med det försvinner med träning, det vet vi ju.
Jag har spårat med Cleia också och hon har snappat det och går riktigt motiverat och bra. Nu ska vi börja träna henne på ”riktigt”. Det känns sååå kul att ha kommit igång med spår igen och att det börjar våras är ju inte helt fel heller om man säge så.

Jag tycker att det ”hänt något” med Cleia, hon har blivit mer ”vuxen” på något sätt. Hon är t.ex. mer fokuserad när vi tränar lydnad och hon visar ett nytt beteende vid kamp, totalt rikstokig, som Malco ungefär. Det har hon inte varit från början utan det har vuxit fram. Jag har inte brytt mig så mycket utan väntat ut henne och nu ser jag att det var rätt.

Hon blir mer och mer ”tokig” på söket. I dag var hon så kul, kampade som en tokig med figgarna och skriker av iver. På ett ställe var det så bergit och brant när hon skulle ut på ett skick så hon var tvungen att ta en ny väg och då vrålade hon också för att hon blev lite störd i sin framfart. Men, tack och lov, så tänker hon till där det blir tvärstopp av någon anledning så hon springer inte bara in väggen om man säger så. Jag blundar när hon är i farten.
Nu ska jag bara försöka styra upp det lilla vilddjuret så det inte går över styr men det ska nog gå bra. Hon är bara fööör härlig.