Välj en sida

Nu har vi tävlat spår hela helgen. Sörmland-DM gick på Botkyrka BK i samarbete med Haninge och Nynäshamn. Det började med att jag inte fanns med i spåret när jag anmälde mig, dom hade satt upp mig i söket, men det löste sig. Vi började med uppletande och lydnad på lördagen. Vi var 21 ekipage och jag fick naturligtvis startnummer 21. En del började med lydnad och en del med uppletandet, däribland vi, uppletandet alltså. Malco hade faktiskt bästa uppletandet, 9-9,5. Senare på dagen gick vi vår lydnad och det ville inte Malco, han var inte alls med som jag känner honom. Okoncentrerad, slarvade, tjyvstartade mm. Men inga nollor. Han är troligtvis i nåt Ehrlichia-skov, då känns han så här. Förklarar säkert att han inte orkade med söket förra helgen. Han brukar få en svacka var vår. I spår och uppletande har han sån motivation så det fixar han, han är även motiverad i sök men det kräver så mycket mer ork. Lydnaden är det som tar mest stryk när han han mår så här men det får man ta, bara han kommer igen.
I dag, söndag var det samling i Nynäshamn med omlottning. Vad drar jag för nummer? 21 naturligtvis, man tror inte det är sant. Vi började med platsliggning, inga problem. De första 10 spåren gick i Nynäshamn så vi med senare nummer fick vänta till kl 10.00 för avfärd till Haninge men först en omlottning till. Nu var det 10 hundar och då drar jag nr 9. Det tar sig.
Avfärd till Haninge och mer väntan. Kl 12.45 släppte jag på mitt spår. Malco gjorde ett mycket snyggt påsläpp men åt fel håll förståss ( 24 poäng bort) men går ett kanonfint spår där han plockar alla pinnarna själv. Det var mycket torrt och i stort sätt bara gråmossa så det var kämpigt för honom. Men spåra kan han min lille plutt.
Vi fick i alla fall ihop 543,75p och certpoäng och jag känner mig jättenöjd trots allt. Bra jobbat då han inte är i form.
Han är jobbig på fler sätt när han är så här, det går nästan inte att rasta honom för han går bara runt fötterna på mig (kletar). Hemma märks det på att han bara sover, gärna för sig själv. Inget bus alls. Bara att vänta och se om det går över av sig själv.